Hon var blond och fyra år hösten -72
Farbröder i vita rockar prata snällt med dom små
Framför dom låg en marshmallow som dom skulle få
Men om dom väntade fem minuter skulle dom få två

Farbrodern gick ut ur rummet, ensam satt hon kvar
Med en mjuk och vit marshmallow, söt och underbar
Hon längta så hon skakade, höll andan och blev blå
Men hon rörde inte sin marshmallow, så hon fick två

En marshmallow, två marshmallows, en miljon marshmallows
För den som väntar på nåt gott, väntar himmelen
En minut, två minuter, en miljon minuter
Hon rörde inte sin marshmallow, och hon har inte rört den än
Oh, marshmallows…

Hon var blond och 24 hösten -92
Låg i Lund och var på fest klockan kvart i två
Framför henne stod en kille, som hon kunde få
Men hon tänkte: Om jag väntar fem minuter blir dom två

Hon var blond och 34 2002
Var på ultraljud och såg ett litet hjärta slå
Hon sa: ”Är det tvillingar?”
Barnmorskan sa: ”Nej”
”Då får det vara. Bara ett barn är ingenting för mig”

Refräng

Nu så är hon 54, hösten -22
Hon är ensam, hon är slank, hårfärgen är grå
Utanför affären ligger det en lodis
Hon fräser: ”Du har ingenting för du åt upp ditt godis!”

Men jag kommer till himlen, till själve Sankte Per
Och en miljon marshmallows väntar på mig där
Då gör jag vad jag vill, kallar änglarna för assholes
Går runt i ett paradis och trycker ner marshmallows

Refräng